På grundskolan skolkar var tionde elev. På gymnasiet är siffran ännu högre.
Förslaget om att skolk skulle synas i betygen har hittills fått massiv kritik, kritik som skolministen Jan Björklund (Fp) menar på är fel inställning:
- Kritikerna har fel attityd, jag har också skolkat, säger Björklund till Svenska Dagbladet.
Trots tunga remissinstanser från Barnombudsmannen (BO), Skolverket och Skolinspektionen går Björklund vidare med förslaget:
– Sverige har för mycket skolk och det är inte acceptabelt. På ingen arbetsplats i vuxenlivet kan man komma och gå som man vill och det ska man inte kunna göra i skolan heller, säger han till nyhetsbyrån TT.
Men kan man verkligen ställa samma krav på omyndiga personer som på myndiga?
– Ja, grundskolan är ju inte frivillig och gymnasiet är ju frivilligt att söka till men när man väl är intagen är det närvaroplikt. Det är för elevernas eget bästa att delta i undervisningen för att vara rustade för vuxenlivet.
Hierneskolans kurator, Birgitta Carlsson, tillhör kritikerna och menar på det att saker man inte rår för kan ligga bakom skolk:
- Jag personligen håller med BO och tycker det är fel att skolk ska stå med i betygen, då det kan finns så många orsaker till att man skolkar. Ibland saker som man kanske inte ens kan påverka själv.
Skolministern är övertygad om att många elever skärper sig när skolk skrivs in i betyget:
– Jag är övertygad om att för väldigt många elever blir det mer på allvar när det skrivs in i betyget och då är det många som skärper sig och avstår från att skolka.
Enligt barnombudsmannen kan information om skolk i betyget negativt skada elevers självkänsla.
Men Björklund menar på att BO syftar på en mindre grupp som skolkar som effekt av ett symptom på allvarliga sociala problem.
- För dem krävs en rad åtgärder och då hjälper det inte att man anger skolk i betyget.
Och han fortsätter:
– Ingen sjuåring börjar skolan som storskolkare. Det är ett beteende som växer fram under skoltiden och jag tror att vi får färre elever som hamnar i ett totalt utanförskap i skolan uppe i tonåren om skolan tidigt är väldigt tydlig med att man inte accepterar ströskolk.
Enligt Skolverket är det dock svårt att avgöra vad som är skolk, och Skolinspektionen påpekar att det skiljer sig mellan varje lärare och skolors rapportering.
Skolk i betyget ska först börja synas i betygen höstterminen 2012, och börjas ges från årskurs 6. Dock ska noteringar om skolk ej synas i slutbetyget.
Miljöpartiets skolpolitiske talesperson säger till Dagens Nyheter att förslaget bygger på flum och att det inte ligger någon forskning eller beprövad erfarenhet bakom.
– Många av de här barnen bryr sig inte om betygen. Det som behövs är tidiga insatser från föräldrar, skola och kanske sociala myndigheter. Risken är större att man sänker barn, säger Jabar Amin, Miljöpartiets skolpolitiske talesperson.
Men är det inte bra att föräldrarna får information om att deras barn skolkar?
– Jo, och det ska de få redan samma dag, inte genom att det skrivs in i betyget.
Vad tycker du? Borde skolk skrivas med i betyget? Kommentera här under.
