Enligt förslaget ska betyg från årskurs nio och i gymnasieskolan kunna få omprövas.
De betyg som ska få omprövas enligt förslaget är slutbetygen i nian och kursbetygen i gymnasieskolan.
Enligt förslaget ska läraren som satt betyget ändra betyget om det är ”uppenbart oriktigt”. Dessutom föreslås det att som inte får en betygsändring av läraren ska kunna få beslutet omrpövat av rektor. Därefter är det upp till rektor att bestämma om betyget är felaktigt och på så sätt ska ett nytt betyg sättas, enligt pressmeddelandet från utbildningsdepartementet.
Orsaken bakom förslaget ligger utredningar som visat att lärare sätter betyg på olika och suddiga grunder. Trots det sågar utbildningsminister, Jan Björklund (Fp), förslaget:
– Vi ska lyssna på remissinstanserna, men min preliminära bedömning är att utredningens förslag inte ska genomföras. Nackdelarna är större än fördelarna, säger han.
Enligt Björklund skulle förslaget leda till en kraftig byråkratisering och överklagandeprocessen skulle kosta skattebetalarna 250 miljoner kronor om året.
De rödgröna partierna samt Centerpartiet och Kristdemokraterna har ställt sig positiva till förslaget.
Sveriges elevråds centralorganisation, Seco, är också positiva förslaget men ställer sig kritiska till att överklagandet riktas till rektorn på den egna skolan:
– Rädslan är att rektorn har en jävssituation. En lärare ska ju jobba kvar på skolan under många år medan eleven snabbt försvinner därifrån. Om förslaget blir verklighet kommer den reella möjligheten att få sina betyg korrigerade att vara ganska liten tror vi, säger Mattias Hallberg, pressekreterare på Seco.
Även Lärarnas Riksförbund har ställts sig positiva, men menar på samma sak som Seco:
- Det bör i stället vara särskilt kvalificerade lärare och lektorer som omprövar elevernas betyg”, skriver Anders Almgren, Lärarnas Riksförbunds förste vice ordförande som också ingår i utredningens referensgrupp, skriver förbundet i ett pressmeddelande.
