Förslaget innebär att elever i årskurs nio ska kunna överklaga slutbetygen och elever på gymnasieskolan kursbetygen.
Skolminister Jan Björklund (Fp) gav förslaget IG redan innan ens svaret på utredningen kommit. Han menade på det att förslaget skulle leda till en kraftig byråkratisering och att överklagandeprocessen skulle kosta skattebetalarna 250 miljoner kronor om året.
Björklund har dock rätt i det att betyget inte skall komma som en överraskning för eleverna. Men för att lyckas med detta måste det pågå en återkommande kommunikation mellan lärare, elever och föräldrar.
Enligt förslaget ska läraren som satt betyget ändra betyget om det är ”uppenbart oriktigt”. Dessutom föreslås det att som inte får en betygsändring av läraren ska kunna få beslutet omrpövat av rektor. Därefter är det upp till rektor att bestämma om betyget är felaktigt och på så sätt ska ett nytt betyg sättas, enligt pressmeddelandet från utbildningsdepartementet.
Orsakerna till förslaget är att lärare sätter betyg på luddiga och olika grunder, vilket är något som skolministern måste jobba för att ändra. Alla elever på grundskolan ska bli bedömda på samma sätt, oavsett vilken skola de går på och i vilken kommun de bor i.
Sveriges elevråds centralorganisation, SECO, sade till nyhetsbyrån TT att man ställer sig positiva till förslaget men att man är kritiska till att överklagandet riktas till rektorn på den egna skolan eftersom rektorn har en jävsituation, eftersom att lärarna jobbar kvar längre på skolan än vad eleverna gör.
Förslaget är ett av de bättre på länge. Eleverna bör absolut ges möjligheten att överklaga betygen. Vi lever i ett demokratiskt land där alla ska ges demokratiska rättigheter; möjlighet att påverka – oavsett ålder.
Även Lärarnas Riksförbud, LR, ställer sig positiva, men till skillnad från SECO anser man att det i stället bör vara en kvalificerade lärare som omprövar betygen.
För elevernas bästa bör riksdagen anta förslaget. Det borde egentligen redan ha varit en möjlighet för eleverna.
