I April 2009 genomfördes en undersökning bland 11 000 niondeklassare. 70 procent av de tillfrågade svarade att de är positivt inställda till en betygsättning av lärare.
När frågan togs upp vid den aktuella tidpunkten var många negativa, såväl forskare som lärarfack. Många var rädda för att betygsättningen skulle avgöra löneförhöjningar och så vidare.
När föräldrarådet förra veckan diskuterade lärarbetyg på Hierneskolan var såväl skolpersonal som föräldrar eniga: Lärarbetyg är positivt.
Men, risken med lärarbetyg är att eleverna, istället för att hjälpa läraren bli bättre, straffar läraren och ger bäst betyg till den lärare som har roligast ämne och sämst till den som har tråkigast.
Det är en risk som man måste ta. Fördelarna med lärarbetyg är fler än vad nackdelarna är.
Hur ska lärarna kunna bli bättre om de inte vet vad som de bör bli bättre på?
Fördelarna är många:
- Eleverna får säga sitt
- Läraren kan utveckla sig inom sin lärarroll
- Utbildningen blir bättre eftersom läraren förbättrar sig inom de områden där eleverna upplever läraren som mindre bra
Som med alla andra förslag finns såväl nackdelar som fördelar. En av nackdelarna är att eleverna hastigt och lustigt sätter betyg, och inte bryr sig om vad den egentligen svarar på.
I förslaget som kom upp på förra veckans föräldraråd stod det tydligt att man bör utveckla en matris som lärarbetygen skall sättas efter, och det är nödvändigt för att få en så bra, utvecklande och rättvis bedömning som möjligt.
Även om det idag redan finns krav på lärare att fråga eleverna om feedback behövs lärarbetygen.
Det går inte att bli bättre om man inte vet vad man ska bli bättre på.
Redan nu: Lärare – be om feedback precis som eleverna frågar om betygen.
